bibelaventyret.blogg.se

Igår var vi på en lite halvt spontan safaritur, tillsammans med några amerikanare som också går på språkskolan. Det var amerikanarna som började prata om det tidigare i veckan, att de gärna ville åka på safari, och ju fler man är i bussen desto trevligare blir det (eller framför allt billigare!). Vi var dock inte sena att tacka nej till erbjudandet att följa med trots att vi ska på safari igen i Ngorongoro om bara en dryg vecka, vi tänkte att safari alltid är roligt. Man får ju trots allt passa på lite när man väl är i Afrika.

Så vi gick upp klockan sex, bara för att vänta på bussen i halvtimme. Och äta frukost lite snabbt. Sen var det en två timmar lång resa till nationalparken, då amerikanarna var betydligt mer taggade och pigga än vad vi var. Men vi kom vaknade till sen också, när vi väl var inne i parken. Det var ingen stor park vi var i, men vi hade nog tur och fick se de flera olika sorters djur; elefanter, giraffer och zebror i mängder, apor, X antal olika antiloparter, buffel, pumbas, flodhästar, krokodiler, någon stor ödla och ett lejon. När vi såg lejonet låg det och vilade, och för att få lite liv i det kastade en av våra ledare en sten mot det (kan tillägga att han var ganska pricksäker, men ingen fara – han träffade faktiskt inte lejonet med stenen!) men sen gick det bara därifrån, in bland buskarna. Roligare än så blev det inte, för efter det mötet var det dags att åka hem igen.
Amanda kan nu checka av The big five, efter att ha fått se buffeln idag. Matilda och Fanny har varsitt djur kvar (Matilda håller fortfarande hoppet uppe att få se en leopard i Ngorongoro, Fannys noshörning blir svårare) och Frida har båda ovannämnda djur kvar att se. Elisabeth, Elvira och Marcus som är på safari för första gången är nöjda med allt vad de får se, oavsett! Men efter elefanterna, lejonet och bufflarna igår så väntar de nu också bara på leoparden och noshörningen.

 

 

 

Vi fick klättra i ett jättestort träd, som var supergammalt!

 

 

 

 

 

Under veckan i övrigt har det inte hänt något speciellt, vi tragglar som sagt vidare med swahilin. Vi har upptäckt att vissa ord är svårare att komma ihåg än andra, oavsett hur många gånger man använder dem i olika uppgifter (som exempel har vi kiazi = potatis, maziwa = mjölk, kabati ~ byrå, och sen det där med att komma ihåg att ungdomar är personer när man använder prefix!).
Vi hade en läxa under veckan också, då vi skulle gå runt här på området och hitta kompisar som vi skulle intervjua på swahili. Sedan redovisade vi det för våra lärare och några andra elever (som också hade samma läxa) i fredags. Våra nya kompisar här var bland annat en präst, en lärare, en doktor och en elev.

Nu taggar vi för sista veckan här, innan vi ska ut på ”det riktiga äventyret”. Vi har bestämt att vi ska lussa för alla lärare och de andra eleverna här någon gång under nästa vecka, så vi har börjat planera lite vad vi ska sjunga för sånger och så vidare. Tanken är att vi ska göra detta tillsammans med tyskarna som är här, trots att nästan alla låtar är på svenska. Så egentligen är det enda som vi ska göra tillsammans med dem att sjunga Stilla natt på tre olika språk (svenska, engelska och tyska). Och två av tyskarna spelar trumpet så vi hoppas att de kan hitta någon bra trumpetlåt som de kan spela för oss. Vi tycker att det ska bli jättemysigt!

Varma kramar hem till alla er i kylan!

PS. Vi har fått tillbaka våra pass från migrationsverket och nu har vi även rätt visum, så nu gör vi inget olagligt genom att vara här och lära oss swahili. Skönt!