bibelaventyret.blogg.se

I nästa by vi besökte bodde Ulfs första fosterson tillsammans med hans tre fruar. En av hans fruar födde en son för bara 2 dagar sedan. Vi fick äran att gå in och se barnet, som ännu inte hade fått ett namn. I och med att Ulf har väldigt god kontakt med massajerna (han har till och med blivit upptagen som en riktig massaj) händer det ofta att de vill att Ulf ska bestämma barnens namn. Idag var en sådan dag. Till Marcus stora glädje döptes därmed barnet till Marcus mellannamn Mats (av dem uttalat ”Mattis), namnet Marcus gick nämligen inte då barnets bror redan fått det namnet. STORT!

Efter en liten frukost på chapati och vår andra kopp sött massajte åkte vi till byns kyrka. Hastigt och lustigt fick vi där framföra våra halvt inövade ”hakuna matata” och ”hakuna Mungu kama wewe” i alldeles för låg tonart. Japp. I den tredje byn, under tiden som vi drack vår tredje kopp sött massajte, berättade Ulf en liten historia om en av byns äldre män. Här kommer den: En dag satt denna man tillsammans med Ulf och diskuterade, när plötsligt ett litet barn kom krypande. Barnet var inte gammalt och verkade ensamt, så Ulf frågade vems barnet var. Mannen svarade ”ingen aning”. Några sekunder efter kom mannens fru och plockade upp barnet, det visade sig nämligen att barnet var mannens son. Så kan det gå när man har massa fruar och sisådär 90 barn att hålla reda på! Japp.

Efter att ha fått hälsa på i stort sett alla byns invånare gjorde vi ett besök på toaletten (ett hål i marken. Det är inte det lättaste att pricka, vilket Elvira kan medge efter att ha råkat skapa en liten pöl bredvid hålet) (Elvira vill att vi ska skriva att vi överdriver. Fast det gör vi inte). Japp. Sedan var det dags att åka hem igen, trötta efter att ha upplevt en jätteintressant heldag ute i bushen. Det här var verkligen en dag vi aldrig kommer att glömma!

/Marcus, Elvira och Amanda

I kornas sovhage.