Kvinnogrupp och förskola.
Kategori: Mpwapwa
Efter två veckors påsklov har vi nu varit tillbaka på vår förskola igen i en vecka. Och helt plötsligt har vi bara en vecka kvar där, innan vi lämnar barnen, lärarna och församlingen i Mpwapwa för sista gången. Vi fortsätter att ställa oss den ständiga frågan; vart har tiden tagit vägen?!
På söndag ska vi bli avtackade i kyrkan, trots att vi ska vara kvar en vecka till. Men det beror på att vår präst inte är hemma nästa helg, så vi fick helt enkelt skjuta fram det en vecka. Men detta har också medfört att typ varenda en i hela församlingen tror att vi ska åka härifrån nästa vecka, så i tisdags blev vi avtackade i vår kvinnogrupp. Det tyckte vi var himla fint gjort, eftersom vi kanske inte direkt har varit med och bidragit med något där, utan bara suttit med varje vecka när de gjort mandasi. Men det har varit så trevligt, och vi gillar dem verkligen! Och som tur är verkar det ju vara ömsesidigt, för vi fick presenter (varsitt tygstycke, lite standard här nere men ack så vänligt ändå!) och sen åt vi mandasi och drack läsk tillsammans. Och vi gav dem presenter också; sju stycken grytlappar som vi har gjort. Vi är dock ytterst tveksamma till om de förstod vad det var och vad de egentligen ska användas till, men glada blev de i alla fall och det var det enda som betydde något för oss. Vi riktigt såg på hela gruppen hur glada de blev över att få något från oss, det var ett stort moment! Mission completed!
Idag har vi gjort en liten utflykt till en annan förskola. Det är en privat förskola och vi gick dit efter att vi hade slutat jobba hos oss. Vi visste inte riktigt vad vi skulle göra där, för hela grejen var egentligen högst spontant planerad. Innan påsk en gång när vi var ute och gick så gick vi förbi den här förskolan, och då knackade vi på och frågade om vi kunde få komma dit någon gång och se hur verksamheten fungerar där. Och allt som bestämdes då var ett datum och tid som vi skulle komma. Så nu visste vi inte alls vad som skulle hända, så vi kollade först lite i båda klasserna hur undervisningen fungerar där och sen försökte vi lära de stora barnen en sång på engelska. Det gick nog sådär, men det var nog inte den lättaste sången heller, haha. Men lite grand verkade fastna hos barnen i alla fall.
Sen blev vi bjudna på lunch (ugali, bönor och en röra av kasavablad, väldigt gott) och innan vi gick hem fick vi sitta ner tillsammans med kvinnan som startat förskolan och prata med henne om verksamheten. Det var intressant! Hon startade den för bara drygt ett år sedan, med fem stycken elever. Idag är det fyra lärare och 79 barn i olika åldrar, och de hoppas på att växa och utvecklas ännu mer. Vi ska komma tillbaka dit en dag i nästa vecka och vara med hela dagen, och då undervisa lite mer också. Det ska bli spännande!
Hälsningar från Margreth i Mpwapwa
